Gå direkt till innehållet
Finlands utrikesministerium

Kosovo: Från skyddstrupp till tomatodling - Finlands ambassad, Pristina : Aktuellt : Nyheter

FINLANDS AMBASSAD, Pristina

Str. Perandori Justinian No. 111, Pejton
10000 Pristina, Kosovo
Tel. +383 38 737 000, E-post: sanomat.pri@formin.fi
English | Suomi | Svenska | facebook
Normal textstorlekStörre textstorlek
 
Nyheter, 23.9.2011 | Utrikesministeriets utvecklingsinformation

Kosovo: Från skyddstrupp till tomatodling

Kosovobon Hafir Gashi är nöjd. Han är före detta sergeant vid skyddstrupperna men har nu fått nya uppgifter vid en växthusodling. Den skräddarsydda utbildningen har fört med sig goda resultat för många.

Kosovos skyddstrupper (Kosovo Protection Corps, KPC) tog över efter Kosovos befrielsearmé (KLA). KLA avväpnades efter kriget och en del av soldaterna anslöt sig till skyddstrupperna. KPC var inte en armé utan dess uppgifter bestod främst av minröjning och att ge olika former av nödhjälp.

När skyddstrupperna lades ner i juli 2009 och en ny säkerhetsstyrka (Kosovo Security Force) inrättades, som en del av Martti Ahtisaaris plan, blev största delen av skyddstruppernas soldater arbetslösa.

Tolv länder som hör till Nato eller är dess fredspartnerländer började finansiera ett anpassningsprojekt för de arbetslösa soldaterna. Projektet förverkligas av FN:s utvecklingsprogram UNDP och Finland deltar med en halv miljon euro.

”Träna människor så de passar på arbetsplatserna”

Prikaatinkenraali (evp) John Durance vetää kehitysyhteistyöhanketta Kosovossa. Kuva: Marja-Leena KultanenBrigadgeneral (evp) Johan Durance leder ett utvecklingssamarbetsprojekt i Kosovo. Foto: Marja-Leena Kultanen

Brigadgeneral (evp) John Durance basröst dånar i det lilla förhandlingsrummet när han informerar om sysselsättningsprojektets resultat. Alla de cirka 1500 kosovobor som omfattas av projektet har nu fått hjälp, antingen med att sätta igång företag eller att få arbetsplatser.

”Hälften av framgången beror på den ekonomiska verksamheten, resten på att vi gör någonting sådant som ger människor självkänsla” säger Durance.

I Kosovo som lider av kolossal arbetslöshet sitter det bra med målstyrd utbildning.

”Träna människor så de passar in på arbetsplatserna, det är framgångens hemlighet” preciserar brigadgeneralen.

Även om största delen av dem som deltar i programmet kommer från landsbygden och två tredjedelar av lånen gick till jordbruk, så deltar också företag som är medelstora enligt Kosovomått.

Projektet avslutas i november 2011 och dess uppgifter förflyttas redan nu till Kosovos arbetsministerium.

Växthusprodukterna efterfrågade

Framsteg har skett, bekräftar ett besök hos femtioåriga Hafir Gashi och hans växthus i kommunen Shtime/Štimlje ungefär 30 kilometer från huvudstaden.

Hafir Gashi sai tukea kasvihuoneen hankintaan Kosovossa. Kuva: Marja-Leena KultanenHafir Gashi fick understöd för att skaffa växthus i Kosovo. Foto: Marja-Leena Kultanen

Före uppdraget som KPC-sergeant arbetade Gashi på byggen i Kroatien och Slovenien. För två år sedan fick han ta del av UNDP:s utvecklingsprojekt och med dess stöd skaffade han växthus som lämpar sig för kommersiell odling.

Växthusen kostade 2900 euro och själv stod han för 400. På egen bekostnad skaffade han ett droppbevattningssystem så att tomaterna ska ha jämn fuktighet.

80 % av skörden säljer han direkt på gården. ”Familjerna kommer hit och köper, för mina tomater är av så fin kvalitet” berättar han stolt. Resten säljer han på torg och till affärer.

Gashis nästa mål är ett värmesystem eftersom Kososos vintrar är för kalla för odling året runt. ”Ifjol var det -17 grader som värst” berättar han.

Gashi har inte ännu tagit reda på vilket värmesystem som är bäst. Först borde han få finansieringen ordnad, vilket i praktiken innebär att han måste ta ett banklån.

”Hjälplös på gatan”

I Gračanića/Graçanicë ger Igballa Syla (53 år) juridisk rådgivning i den kommunala rättshjälpsbyrån. Hon har fått arbetet tack vare utvecklingsprojektet. Förr jobbade hon i KPC:s administration, och stod där med tomma händer när skyddstrupperna lades ner. Gračanića är ett starkt serbiskt språkområde. De flesta klienterna är serber och förutom serbiska talar Syla albanska.

Igballa Syla työllistyi oikeusaputoimistoon Kosovossa. Kuva: Marja-Leena KultanenIgballa Syla fick arbete vid en rättshjälpsbyrå i Kosovo. Foto: Marja-Leena Kultanen

Igballa Syla kommer från norra Mitrovića. ”Ungdomar far dit för att studera, för där finns det närmaste serbiska universitetet” berättar hon.

”Om jag inte hade fått hjälp skulle jag sannolikt leva på gatan nu” säger hon tacksamt. Hon berättar att programmet lärde henne mycket nyttigt, från engelska till datorfärdigheter. Hon fick vänta på en arbetsplats i närmare ett års tid.

Förutom Syla tjänstgjorde 42 andra kvinnor inom skyddstrupperna.

Marja-Leena Kultanen

Bestående nytta

Enligt en enkät i projektgruppen är resultaten goda:

Ungefär 70 % av mottagarna (dvs de som projektet gagnade) uppgav att de tjänade mer eller lika mycket som under KPC-tiden.

Tre av fyra av mottagarna har en positiv syn på sin framtid och tror att deras ekonomiska situation kommer att förbli i balans.

75 % av dem som fick hjälp för att grunda affärsverksamhet ansåg sig ha gagnats av hjälpen och lärt sig nya färdigheter.

Ungefär 90 % av dem som fick en arbetsplats har fortfarande arbetsplats, även om stödet till arbetsgivaren skulle ha upphört.

Över 90 % av mottagarna var nöjda med den information de hade fått om projektet och hur man kunde bli delaktig av det. I början av projektet trodde majoriteten av dem inte att programmet kunde ge dem någonting och man visade inte intresse för det.

Å andra sidan är bara 40 % av de som svarade nöjda över övergången till ett civilt liv, och 25 % kunde inte besvara frågan. Dem här frågan är förenad med många faktorer som programmet inte kunde påverka – många av dem som deltog i projektet ville till exempel ansluta sig till KSF, vilket inte var möjligt.

Kuvia

Eget hus
Tomatplantor
Paprika
Fruktträdgården
Växthusen
Bylandskap

 

Skriv ut

Detta dokument

På andra webbplatser inom utrikesförvaltningen

På andra webbplatser

Uppdaterat 23.7.2013


© Finlands ambassad, Pristina | Information om webbplatsen | Kontaktuppgifter